Stochastic är en momentumindikator, likt Relative Strength Index. Detta är en relativt gammal indikator som först blev populär kring 1950-talet. Stochastic är en indikator som har i avsikt att visa var priset befinner sig just nu relativt den högsta och lägsta nivån inom ett tidsintervall.
Det vanligaste tidsintervallet är 14 perioder men det går utmärkt att använda även andra inställningar.
Indikatorn kan användas för att upptäcka överköpta och översålda områden. Indikatorn rör sig mellan 0 och 100. Om indikatorn visar 0 är instrumentet på en lägsta nivå för rangen i tidsintervallet och 100 betyder att instrumentet har gjort en högsta notering för intervallet.
Det finns flera olika versioner av Stochastic och de två vanligaste är Fast och Slow Stochastic.
Fast Stochastic
Fast Stochastics består av två indikatorlinjer vid namn %K och %D. %K är själva uträkningen för Fast Stochastics och %D är en utjämning av %K. Anledningen till varför %D finns är att %K ofta är väldigt slagig och har en tendens till att ge en hel del falska signaler.
Uträkningen för %K ser ut på följande sätt:
%K = (C – L) / (H – L) * 100
C = Senaste stängingskurs
L = Lägsta noteringen för tidsintervallet.
H = Högsta noteringen för tidsintervallet.
För att få fram värdet på %D används ofta en tre perioders utjämning, alltså ett tre perioders glidande medelvärde på %K.
Slow Stochastic
%D för Fast Stochastics är väldigt intressant eftersom detta är %K linjen för Slow Stochastics. Slow Stochastics fungerar på samma sätt som Fast Stochastics. Slow Stochastics har ett utjämnat värde för %K som därefter utjämnas igen för att bilda Slow Stochastics %D.
Slow Stochastic använder sig av samma utjämning för %D som Fast Stochastic alltså ett tre perioders glidande medelvärde.
Slow Stochastic %K = Fast Stochastic %D
Slow Stochastic %D = Tre perioders glidande medelvärde på Slow Stochastic %K
Hur indikatorn kan användas
Överköpta-/Översålda områden
Som jag nämnde tidigare är indikatorn begränsad inom områden 0 till 100. Detta gör att indikatorn fördelaktigt kan användas för att peka ut områden där t.ex. aktier kan vara överköpta eller översålda.
I sin grund brukar värden på under 20 visa tillfällen då instrumentet är översålt och värden på över 80 visa gånger då instrumentet är överköpt. Vi kommer senare att testa dessa värden för att se hur bra indikatorn är på att signalera om en potentiell trendvändning.
Det är nämligen så att starka trender kan befinna sig över eller under dessa nivåer väldigt länge. Det kan därför vara bra att läsa av förändringar i indikatorn istället för att endast stirra sig blind på dessa specifika värden.
Instrument som har en stark trend uppåt kan under en längre period befinna sig över 80, det vill säga enligt Stochastic på en överköpt nivå. Detsamma gäller för instrument som befinner sig i en starkt fallande trend.
Divergenser
Likt MACD och RSI kan du använda Stochastic för att leta trendvändningar i aktier med hjälp av divergenser.
En divergens inom Teknisk analys innebär att en aktie gör en rörelse som inte bekräftas med en momentum indikator.
Tänk dig att en aktie har gjort en ny lägsta notering men Stochastics visar inte en ny lägsta notering. Detta är då en bullish divergens. Skulle motsatsen hända, alltså att en aktie gör en ny högsta notering men Stochastics gör ingen ny högsta notering är detta en bearish divergens.
Vad säger då en divergens oss?
Om en aktie sjunker i pris men Stochastics inte bekräftar detta med en ny lägsta notering betyder det att momentumet i den senaste rörelsen nedåt inte har varit lika kraftig som den senaste rörelsen nedåt.
Detta kan då vara en indikation på att björnarna/säljarna börjar tappa kraft och att en vändningen är på gång.
Detsamma gäller i det motsatta fallet, att om aktien gör högre notering med att det inte bekräftas i Stochastics kan detta betyda att tjurarna/köparna håller på att tappa kraft och att en vändning är på gång.
Mini divergenser
Detta är divergenser men på en väldigt kort tidshorisont. Istället för att titta på divergenser på flera veckor tittar vi istället på endast några få dagar.
Tobbe Rosén tror jag är grundaren till detta uttryck och i denna videon berättar han mer om divergenser och Mini divergenser.
Vem är det som dominerar?
Ett annat intressant sätt att använda Stochastic indikatorn på är du snabbt och enkelt kan se vem det är som dominerar för tillfället.
Om du kommer ihåg pendlar indikatorn mellan 0 och 100, mittemellan dessa två nivåer finner vi 50-nivån. Om indikatorn befinner sig över 50 måste detta betyda att det är tjurarna som är starkast och dominerar den senaste rörelsen.
Om vi befinner oss under 50 betyder det är björnarna är starkast och att de dominerar.
Tänk dig att en aktie gör en rörelse uppåt för att sedan falla tillbaka. Den faller tillbaka så mycket att Stochastics med en periodlängd på 14 dagar faller under 50. Detta betyder att under de 14 senaste perioderna är det björnarna som har varit starkast och vi då kan anta att de kommer fortsätta vara starka.
George Lane divergens
Ofta används divergenser endast på sättet som jag nämnde ovan men vi kan faktiskt utnyttja en annan typ av divergenser. Istället för att vi letar efter en ny lägre botten i aktien med en högre botten i Stochastics så letar vi efter en ny lägre topp som bekräftas med en ny högre topp i Stochastics.
När nästa botten kommer blir detta ofta ett bra läge att gå in i aktien. För att enklare förstå se bilden nedan.
Först gör aktien en lägre topp, därefter följs detta av en ännu lägre topp. Denna topp har dock ett högre Stochastic värde en föregående högre topp och vi har då en George Lane divergens. Vid nästa botten är det då ett potentiellt bra läge att gå in i aktien.
Jämförelse med Relative Strength Index
En annan väldigt känd momentum indikator är Relative Strength Index (RSI), vill du lära dig mer om denna indikator kan du göra det här.
Stochastic och RSI är båda momentum indikatorer och ofta används antingen den ena eller den andra. Det skiljer sig dock en hel del mellan dessa två indikatorer. RSI mäter hastigheten som en aktie rör sig i. Genom att göra detta kan indikatorn peka ut överköpta och översålda områden.
Stochastic mäter istället var priset befinner sig i relation till tidigare prisrörelser. Stochastic mäter alltså inte med vilken hastighet en aktie rör sig.
Dessa skillnader gör att Stochastic ofta fungerar bättre i redan etablerade prisområden. Därför passar Stochastic ofta bättre i konsoliderande aktier jämfört med RSI som ofta fungerar bättre i trendande aktier.
Test av Slow Stochastic
Som jag sa tidigare ska vi testa lite fort hur bra Stochastic är i sin grund på att peka ut överköpta och översålda lägen. Vi kommer att göra detta genom att använda oss av Slow Stochastic med en periodlängd på 14 och köpa när indikatorn är under 20.
Vi kommer att gå ur positionen efter både 5 och 22 dagar. Detta då vi får en lite större uppfattning av vad för typ av signaler indikatorn ger oss.
Vi kommer även att testa att gå kort när indikatorn stiger över 80. Vi kommer att använda oss av samma typ av exit, alltså att köpa tillbaka aktierna efter 5 och 22 dagar.
Vi kommer även testa en kortare periodlängd på Slow Stochastics, nämligen en fem dagars periodlängd. Vi kommer att göra samma test som ovan, alltså att köpa vid under 20 och sälja vid över 80. Vår exit kommer dock endast att vara fem dagar lång.
Utöver att testa hur bra indikatorn är på att visa överköpta och översålda lägen ska vi även testa och se vad för affärer vi får tack vare en divergens i indikatorn. Divergenser är svåra att testa då de ofta har en del diskretionära inslag i sig. Jag kommer använda mig av en indikator jag byggt som signalerar om vi fått en divergens.
Testen kommer att göras på aktierna i OMXS30 förutom Essity och Atlas Copco B. Perioden för testerna är från 2009-10-02 till 2019-10-04.
Resultat
Slow Stochastic(14) Översåld
| 5 | 22 | |
| Snittavkastning | 0.47% | 1.03% |
| Hitratio | 56.00% | 58.60% |
| AvgProf./bar | 0.09% | 0.05% |
| Antal affärer | 2252 | 1438 |
Slow Stochastic(14) Överköpt
| 5 | 22 | |
| Snittavkastning | -0.21% | -0.97% |
| Hitratio | 46.30% | 44.80% |
| AvgProf./bar | -0.04% | -0.04% |
| Antal affärer | 2699 | 1638 |
Slow Stochastic(5)
| Under 20 | Över 80 | |
| Snittavkastning | 0.26% | -0.14% |
| Hitratio | 54.30% | 46.30% |
| AvgProf./bar | 0.05% | -0.03 |
| Antal affärer | 2882 | 3724 |
Slow Stochastic(14) divergens
| 5 | 22 | |
| Snittavkastning | 1.64% | 2.49% |
| Hitratio | 63.90% | 66.10% |
| AvgProf./bar | 0.33% | 0.11% |
| Antal affärer | 302 | 221 |
Sammanfattning
Vad vi kan se av resultatet är att Slow Stochastic med en periodlängd på 14 är en okej indikator för att peka ut översålda områden. På fem dagars sikt är snittavkastningen 0.47% och sannolikheten för en vinstaffär är 56%. På lite längre sikt, 22 dagar, blir snittavkastningen 1% och sannolikheten för en vinstaffär är 59%.
Om vi istället använder indikatorn för att peka ut överköpta områden blir resultatet inte något vidare bra. Vi kan se att i båda fallen får vi negativa snittavkastningar och sannolikheten för en vinstaffär ligger runt 45%.
VI får ungefär liknande resultat om vi drar ner på periodlängden på Slow Stochastic och använder den som en indikator för att peka ut överköpta/översålda områden. Som en indikator för att peka ut översålda områden får vi en positiv edge, dock liten, men en positiv edge. Snittavkastningen för indikatorn för att peka ut överköpta områden är negativ.
Alltså fungerar Slow Stochastic för att peka ut översålda områden men inte alls lika bra för att peka ut överköpta områden.
Hur fungerar då Stochastic som en indikator för att peka ut divergenser?
I de tester jag har gjort kan vi se att vi faktiskt får väldigt bra affärer. Snittavkastningen är 1.64% på fem dagar och 64% av affärerna slutar med vinst. Tittar vi på lite längre sikt stiger snittavkastningen till 2,5% och hitration till 66%.
Slow Stochastic fungerar bra att använda som en indikator för att peka ut divergenser i aktier.
Stochastic är alltså en momentum indikator som med fördel används för att peka ut divergenser och översålda områden i aktier.
Stochastic är en momentumindikator, likt Relative Strength Index. Stochastic är en indikator som har i avsikt att visa var priset befinner sig just nu relativt den högsta och lägsta nivån inom ett tidsintervall.
Grundinställningen för indikatorn är 14 perioder men det går även bra att använda indikatorn på andra periodlängder så som 5. Jag rekommenderar dock att i så stor utsträckning använda sig av grundinställningar.
Skillnaden mellan Fast- och Slow Stochastic är hastigheten på hur fort indikatorn rör sig. Slow Stochastic är Fast Stochastic med ett tre perioders glidande medelvärde.
Stochastic och RSI är båda momentum indikatorer och ofta används antingen den ena eller den andra. Det skiljer sig dock en hel del mellan dessa två indikatorer. RSI mäter hastigheten som en aktie rör sig i. Genom att göra detta kan indikatorn peka ut överköpta och översålda områden. Stochastic mäter istället var priset befinner sig i relation till tidigare prisrörelser. Stochastic mäter alltså inte med vilken hastighet en aktie rör sig.
En divergens inom Teknisk analys innebär att en aktie gör en rörelse som inte bekräftas med en momentum indikator.
Syftet med denna webbplats är att bidra med information och ge min allmänna syn på börsen, index, valutor och råvaror. Det är inte meningen att informationen ensamt ska utgöra underlag eller ses som uppmaningar för köp- och säljbeslut. Informationen är min personliga syn och även om jag anser att de källor och metoder jag använder är tillräckligt tillförlitliga. Nineambell tar inget ansvar för eventuella brister i källmaterialet eller tillförlitligheten i det som erhålls i samband med utnyttjandet utav denna sida. Handel med finansiella instrument innebär alltid en risk. Nineambell svarar inte för eventuella förluster uppkomna genom investeringsbeslut baserade på information från denna webbplats.
Pingback: Swing trading strategi - Stochastic divergens | Nineambell