Studie – RSI14

Teori

Effektiva marknadshypotesen

Den effektiva marknadshypotesen är en teori som används främst inom nationalekonomi.

Denna teori utgår ifrån att priset på en tillgång avspeglas alltid av all tillgänglig information på marknaden. Teorin menar även på att anpassningen av ny information är omedelbar vilket betyder att det inte finns någon möjlighet för investerare att få en riskjusterad överavkastning.

Fama, grundaren till den effektiva marknadshypotesen, beskriver att beroende på hur snabbt prissättningen på en marknad påverkas av ny information ju mer effektivare är den marknaden. Effektiviteten av en marknad är alltså direkt kopplad till tillgängligheten av information. Om alla investerare har tillgång till all information och vet hur den skall tolkas går det inte att skapa sig en överavkastning på börsen.

Enligt Fama är börsen informationseffektiv vilket alltså betyder att anpassning till ny information på börsen sker omedelbart. Alla aktörer på börsen tar del utav ny information samtidigt och ändring i prissättningen av aktier sker direkt. Aktörerna vet även hur den nya informationen skall tolkas, ny information är alltså det enda sättet en aktie kan få en ändring i pris.

För att en marknad skall kunna vara effektiv anser Fama att tre förutsättningar skall råda.

De tre förutsättningarna är följande:
1. Inga transaktionskostnader skall finnas på marknaden.
2. Aktörerna på marknaden har fri tillgång till all information på marknaden.
3. Marknadsaktörerna tolkar och värderar ny information på ett rationellt sätt.

Börsen uppfyller inte dessa tre krav då det finns transaktionskostnader, alla har inte tillgång till samma information och inte samtidigt och aktörerna på börsen tolkar information irrationellt.

Fama delar även in effektiviteten av en marknad i tre olika steg, svag, halvstark och stark effektivitet.

Om en marknad har en svag effektivitet innebär det att aktörer inte kan använda sig utav prishistorik för att skapa sig en riskjusterad överavkastning jämfört med börsen. Detta betyder alltså att vi inte kan använda oss utav teknisk analys för att skapa oss en riskjusterad  överavkastning.

Halvstark effektivitet innebär att vi inte kan använda annan tillgänglig information såsom rapporter till makrosiffror för att skapa oss en överavkastning. Fama menar att detta är redan inräknat i priset och vi kan då inte använda det för att göra bättre affärer än andra aktörer på börsen. Vi kan alltså inte använda oss utav fundamental analys för att skapa oss en riskjusterad överavkastning.

Har en marknad en stark effektivitet innebär detta att alla information redan är inräknad i priset vilket gör att inte ens insider information kan användas för att skapa en riskjusterad överavkastning. Detta betyder alltså att ingen kan skapa sig en riskjusterad överavkastning då prisrörelserna är bundna till framtida information, som ingen känner till idag.

Detta är alltså den akademiska utgångspunkten att börsen är informationseffektiv och den är viktig för hur ekonomisk teori ser ut i dagsläget.

Det som är bra för oss aktörer på börsen är att detta inte alls stämmer. Aktieprisets anpassning till ny information är långt ifrån omedelbar. Det är inte heller så att alla aktörer tolkar all information vare sig relevant eller likadant.

Massor av studier bevisar att börsen inte är informationseffektiv. Det finns en hel del anomalier på börsen som vi som investerare kan utnyttja oss av för att få en riskjusterad överavkastning. Förutom den anomali som denna studie bygger på finns det även kalendereffekter, småbolagseffekter och överreaktioner med mera.

Om det nu finns så många studier som motbevisar den effektiva marknadshypotesen varför håller akademiker fortfarande fast vid denna teorin. Anledningen är att det är svårt att hitta ett alternativ som är hållbart rent akademiskt.

Behavioral finance

Behavioral finance, som är ett relativt nytt område, försöker förklara varför människor begår irrationella ekonomiska beslut. Behavioral finance tar alltså upp de tillkortakommanden som investerare besitter. Det är dessa tillkortakommanden som vi investerare skall försöka utnyttja. Till skillnad från den effektiva marknadshypotesen erbjuder behavioral finance bra förklaringar på varför en akties pris rör sig på ett specifikt sätt.

Genom kombinationen av beteendevetenskap, kognitiv psykologi och nationalekonomi försöker behavioral finance att svara på just detta. Aktörerna på börsens tankeprocesser är inte rationella utan deras tankeprocess använder sig utav genvägar och känslomässiga filter. Några utav dessa känslomässiga filter och genvägar är:

Gambler’s fallacy
Detta innebär att vi människor ofta tror att bara för att något har hänt mer gånger än i det normala fallet så är det mindre troligt att det kommer hända igen i framtiden. Bara för det har blivit rött på roulette tio gånger i rad är det inte mer troligt att det skall bli svart nästa gång. Detta beteende leder till att investerare underskattar trender.

Confirmation bias
Investerare söker ofta information som bekräftar de beslut som de redan har tagit. Var då beslutet fel från början leder det till att investerare ofta hänger kvar vid sitt beslut för länge.

Anchoring
Investerare hänger upp sig på valda referenspunkter, bara för att en aktie såldes vid 400 kr behöver den inte komma dit igen

Conservatism bias
Investerare ändrar gärna inte uppfattning vilket även leder till att analytiker gärna inte reviderar sina åsikter om bolag. Det behövs alltså ofta många eller återkommande bevis för att investerare skall byta uppfattning.

Overconfidence/optimism
De flesta människor tycker att dem är bättre bilförare än genomsnittet, rent matematiskt är detta omöjligt. Detsamma gäller för investerare, alla tror att de är bättre än genomsnittet vilket leder till att man underskattar sitt motstånd.

Prospect theory
Vi människor ogillar förluster mer än vad vi gillar vinster. Anledningen till detta är att vi lägger mer vikt vid våra förluster. Detta gör att vi väljer att realisera vinster fort medans vi håller kvar vid våra förluster.

Dessa beteenden och tillkortakommanden gör att vi kan ana när investerare kommer att göra förutsägbara fel på börsen. Detta kan vi som investerare använda oss av för att skaffa oss en riskjusterad överavkastning. Även människors känslor, rädslor och omedvetna beteenden har betydelse för investerare gör beslut.

Utöver detta så påverkas priserna på börsen av flockbeteende. En flock kan anses vara klok om den består utav mångfald och är oberoende. Det är inte ofta grupper är konstruerade på ett sådant vis och så är verkligen inte fallet på börsen. De flesta som rör sig inom finansmarknaden är höginkomsttagare, män, röstar borgerligt, har gått på ungefär samma skolor och studerat samma teorier om hur marknaden fungerar. Alltså en väldigt homogen grupp.

Detta leder ofta till att unika idéer och tankar ofta faller bort då det inte överensstämmer med resten av gruppen.

Hur påverkar då detta börsen? Börsen är summan av alla aktörers agerande. När en enskild aktör inte vet hur den skall agera kommer den troligtvis att titta på hur flocken har agerat och därefter göra likadant.

Detta är orsaken till varför beteendet på börsen skiljer sig från beteendet i andra ekonomiska situationer. När människor agerar rationellt tenderar dem till att köpa mer kött om priset sjunker och mindre smör om priset höjs.

På börsen fungerar det oftast precis tvärtom. Aktörer har en tendens till att köpa mer om priset går upp än om priset har gått ned. Intresset för aktier som har stigit är ofta mycket högre än för de aktier som har sjunkit.

Alla dessa tillkortakommanden och känslomässiga filter leder till att det finns beteende på börsen som investerare kan utnyttja för att skapa en riskjusterad överavkastning. Två utav dessa beteende, som studien riktar in sig på, är jämviktspendling och momentum effekt. Jämviktspendling innebär att priset fluktuerar kring en tänkt medelpunkt. Om priset har stigit för mycket kommer det därefter att falla tillbaka och om priset har sjunkit för mycket kommer priset att stiga.

Det finns två olika sorters momentum effekter, relativt momentum och absolut momentum. Den relativa momentum effekten innebär att aktier som har gått bättre relativt andra aktier har en tendens till att fortsätta gå bra.

Absolut momentum behandlar den enskilda aktiens utvecklingen, alltså en aktie som har en positiv trend brukar fortsatta ha en positiv trend och det motsatta gäller för negativa trender. Denna studie kommer att behandla anomalin absolut momentum effekt då studien endast tittar på de enskilda aktierna och tar inte hänsyn till andra aktier.

Som jag har bevisat i tidigare studier är RSI2, RSI indikator med parametervärdet 2, en bra indikator för att fånga just jämviktspendling i ett tidsperspektiv från en dag upp till ungefär tre veckor. Är du intresserad att läsa mer om detta kan du göra det här.

Denna studien kommer istället att undersöka om RSI14 är bättre på att fånga beteendet jämviktspendling eller den absoluta momentum effekten.

Om indikatorn

RSI är en momentum oscillator som rör sig mellan 0 och 100. Indikatorn kan användas för att peka ut potentiella trendvändningar men även som en indikator för att visa överköpta/översålda lägen vid jämviktspendling.

Relative Strength Index är ett något missvisande namn då det kan få en att tro att indikatorn jämför värdet på den aktuella aktien jämfört med en annan aktie. Så är inte fallet utan indikatorn jämför istället aktiens egna kursökningar jämfört med deras kursminskningar.

RSI visar alltså hur kraftigt eller med vilken hastighet som en aktie har stigit jämfört med hur den har sjunkit. En aktie kan alltså fortsätta stiga i värde men inte med samma kraft som innan, då kommer RSI indikatorn att visa det med ett lägre värde på RSI än tidigare. Detta kan då vara en indikation på att aktien är på väg att göra en trendvändning.

Vill du lära dig mer om indikatorn och dess användningsområden kan du göra det här.

Tidigare studier

Det har antagligen gjorts en hel del studier på detta ämne men jag har endast hittat en studie gjord utav Investtech. I deras studie tittar de på RSI21 istället för RSI14 vilket gör att vi inte kan förvänta oss att få samma resultat.

Deras studie kom fram till att ett RSI21 värde på 70 är inte en bra indikation på jämnviktspendling utan snarare en indikation på en momentum effekt. Alltså att istället för att akiten är överköpt och den bör vända nedåt har den en tendens att fortsätta uppåt. Studien behandlar den Svenska, Norska, Danska och Finska marknaden.

“Resultaten är konsekventa i de fyra marknaderna, och visar att aktier som fått högt RSI, över den kritiska 70-nivån, har fortsatt att stiga. Samtidigt har aktier med lågt RSI, under den kritiska 30-nivån, fortsatt att ha en svagare utveckling än börsen.” (Geir Linløkken, 2015, https://www.investtech.com/se/market.php?CountryID=46&p=staticPage&fn=wpArticle&tbReport=artSignalStatRsi21Nordic2015)