Studie – RSI2

Teori

Effektiva marknadshypotesen

Den effektiva marknadshypotesen är en teori som används främst inom nationalekonomi.

Denna teori utgår ifrån att priset på en tillgång avspeglas alltid av all tillgänglig information på marknaden. Teorin menar även på att anpassningen av ny information är omedelbar vilket betyder att det inte finns någon möjlighet för investerare att få en riskjusterad överavkastning.

Fama, grundaren till den effektiva marknadshypotesen, beskriver att beroende på hur snabbt prissättningen på en marknad påverkas av ny information ju mer effektivare är den marknaden. Effektiviteten av en marknad är alltså direkt kopplad till tillgängligheten av information. Om alla investerare har tillgång till all information och vet hur den skall tolkas går det inte att skapa sig en överavkastning på börsen.

Enligt Fama är börsen informationseffektiv vilket alltså betyder att anpassning till ny information på börsen sker omedelbart. Alla aktörer på börsen tar del utav ny information samtidigt och ändring i prissättningen av aktier sker direkt. Aktörerna vet även hur den nya informationen skall tolkas, ny information är alltså det enda sättet en aktie kan få en ändring i pris.

För att en marknad skall kunna vara effektiv anser Fama att tre förutsättningar skall råda.

De tre förutsättningarna är följande:
1. Inga transaktionskostnader skall finnas på marknaden.
2. Aktörerna på marknaden har fri tillgång till all information på marknaden.
3. Marknadsaktörerna tolkar och värderar ny information på ett rationellt sätt.

Börsen uppfyller inte dessa tre krav då det finns transaktionskostnader, alla har inte tillgång till samma information och inte samtidigt och aktörerna på börsen tolkar information irrationellt.

Fama delar även in effektiviteten av en marknad i tre olika steg, svag, halvstark och stark effektivitet.

Om en marknad har en svag effektivitet innebär det att aktörer inte kan använda sig utav prishistorik för att skapa sig en riskjusterad överavkastning jämfört med börsen. Detta betyder alltså att vi inte kan använda oss utav teknisk analys för att skapa oss en riskjusterad  överavkastning.

Halvstark effektivitet innebär att vi inte kan använda annan tillgänglig information såsom rapporter till makrosiffror för att skapa oss en överavkastning. Fama menar att detta är redan inräknat i priset och vi kan då inte använda det för att göra bättre affärer än andra aktörer på börsen. Vi kan alltså inte använda oss utav fundamental analys för att skapa oss en riskjusterad överavkastning.

Har en marknad en stark effektivitet innebär detta att alla information redan är inräknad i priset vilket gör att inte ens insider information kan användas för att skapa en riskjusterad överavkastning. Detta betyder alltså att ingen kan skapa sig en riskjusterad överavkastning då prisrörelserna är bundna till framtida information, som ingen känner till idag.

Detta är alltså den akademiska utgångspunkten att börsen är informationseffektiv och den är viktig för hur ekonomisk teori ser ut i dagsläget.

Det som är bra för oss aktörer på börsen är att detta inte alls stämmer. Aktieprisets anpassning till ny information är långt ifrån omedelbar. Det är inte heller så att alla aktörer tolkar all information vare sig relevant eller likadant.

Massor av studier bevisar att börsen inte är informationseffektiv. Det finns en hel del anomalier på börsen som vi som investerare kan utnyttja oss av för att få en riskjusterad överavkastning. Förutom den anomali som denna studie bygger på finns det även kalendereffekter, småbolagseffekter och överreaktioner med mera.

Om det nu finns så många studier som motbevisar den effektiva marknadshypotesen varför håller akademiker fortfarande fast vid denna teorin. Anledningen är att det är svårt att hitta ett alternativ som är hållbart rent akademiskt.

Behavioral finance

Behavioral finance, som är ett relativt nytt område, försöker förklara varför människor begår irrationella ekonomiska beslut. Behavioral finance tar alltså upp de tillkortakommanden som investerare besitter. Det är dessa tillkortakommanden som vi skall försöka utnyttja. Till skillnad från den effektiva marknadshypotesen erbjuder behavioral finance bra förklaringar på varför en akties pris rör sig på ett specifikt sätt.

Genom kombinationen av beteendevetenskap, kognitiv psykologi och nationalekonomi försöker behavioral finance att svara på detta. Aktörerna på börsens tankeprocesser är inte rationella utan deras tankeprocess använder sig utav genvägar och känslomässiga filter. Några utav dessa känslomässiga filter och genvägar är:

Gambler’s fallacy

Detta innebär att vi människor ofta tror att bara för att något har hänt mer gånger än i det normala fallet så är det mindre troligt att det kommer hända igen i framtiden. Bara för det har blivit rött på roulette tio gånger i rad är det inte mer troligt att det skall bli svart nästa gång. Detta beteende leder till att investerare underskattar trender.

Confirmation bias

Investerare söker ofta information som bekräftar de beslut som de redan har tagit. Var då beslutet fel från början leder det till att investerare ofta hänger kvar vid sitt beslut för länge.

Anchoring

Investerare hänger upp sig på valda referenspunkter, bara för att en aktie såldes vid 400 kr behöver den inte komma dit igen

Conservatism bias

Investerare ändrar gärna inte uppfattning vilket även leder till att analytiker gärna inte reviderar sina åsikter om bolag. Det behövs alltså ofta många eller återkommande bevis för att investerare skall byta uppfattning.

Overconfidence/optimism

De flesta människor tycker att dem är bättre bilförare än genomsnittet, rent matematiskt är detta omöjligt. Detsamma gäller för investerare, alla tror att de är bättre än genomsnittet vilket leder till att man underskattar sitt motstånd.

Prospect theory

Vi människor ogillar förluster mer än vad vi gillar vinster. Anledningen till detta är att vi lägger mer vikt vid våra förluster. Detta gör att vi väljer att realisera vinster fort medans vi håller kvar vid våra förluster.

Dessa beteenden och tillkortakommanden gör att vi kan ana när investerare kommer att göra förutsägbara fel på börsen. Detta kan vi som investerare använda oss av för att skaffa oss en riskjusterad överavkastning. Även människors känslor, rädslor och omedvetna beteenden har betydelse för hur investerare gör beslut.

Utöver detta så påverkas priserna på börsen av flockbeteende. En flock kan anses vara klok om den består utav mångfald och är oberoende. Det är inte ofta grupper är konstruerade på ett sådant vis och så är verkligen inte fallet på börsen. De flesta som rör sig inom finansmarknaden är höginkomsttagare, män, röstar borgerligt, har gått på ungefär samma skolor och studerat samma teorier om hur marknaden fungerar. Alltså en väldigt homogen grupp.

Detta leder ofta till att unika idéer och tankar ofta faller bort då det inte överensstämmer med resten av gruppen.

Hur påverkar då detta börsen? Börsen är summan av alla aktörers agerande. När en enskild aktör inte vet hur den skall agera kommer den troligtvis att titta på hur flocken har agerat och därefter göra likadant.

Detta är orsaken till varför beteendet på börsen skiljer sig från beteendet i andra ekonomiska situationer. När människor agerar rationellt tenderar dem till att köpa mer kött om priset sjunker och mindre smör om priset höjs.

På börsen fungerar det oftast precis tvärtom. Aktörer har en tendens till att köpa mer om priset går upp än om priset har gått ned. Intresset för aktier som har stigit är ofta mycket högre än för de aktier som har sjunkit.

Detta är en utav anledningarna till överreaktioner, att en aktie bara fortsätter att stiga eller att gå ner.

Alla dessa tillkortakommanden och känslomässiga filter leder till att det finns beteende på börsen som investerare kan utnyttja för att skapa en riskjusterad överavkastning. Ett utav dessa beteende, som studien riktar in sig på, är jämviktspendling. Jämviktspendling innebär att priset fluktuerar kring en tänkt medelpunkt. Om priset har stigit för mycket kommer det därefter att falla tillbaka och om priset har sjunkit för mycket kommer priset att stiga.

Studien är tänkt att se om RSI indikatorn är bra på att fånga detta beteende.

Om indikatorn

RSI är en momentum oscillator som rör sig mellan 0 och 100. Indikatorn kan användas för att peka ut potentiella trendvändningar men även som en indikator för att visa överköpta/översålda lägen vid jämviktspendling.

Relative Strength Index är ett något missvisande namn då det kan få en att tro att indikatorn jämför värdet på den aktuella aktien jämfört med en annan aktie. Så är inte fallet utan indikatorn jämför istället aktiens egna kursökningar jämfört med deras kursminskningar.

RSI visar alltså hur kraftigt eller med vilken hastighet som en aktie har stigit jämfört med hur den har sjunkit. En aktie kan alltså fortsätta stiga i värde men inte med samma kraft som innan, då kommer RSI indikatorn att visa det med ett lägre värde på RSI än tidigare. Detta kan då vara en indikation på att aktien är på väg att göra en trendvändning.

Tidigare studier

Jag är helt säker på att tidigare har gjort på detta ämne men de har inte publicerats på ett sådant sätt att jag kan få ta del utav dem. Därför anser jag att denna studien är av ännu större vikt då den delar med sig utav kunskap som inte är tillgänglig för alla.