You are currently viewing The Unusual Suspects – Söndagsstrategin

The Unusual Suspects – Söndagsstrategin

I detta inlägg ska vi titta på en relativt enkel och vanlig jämviktspendlande strategi. Vi ska med hjälp av indikatorn Relative Strength Index finna de aktier som har jämviktspendlat nedåt och med hjälp av Bollinger Band Width se till att det finns en viss volatilitet i aktien för tillfället.

Detta är alltså en relativt vanlig strategi som ger ett relativt okej resultat, men vi kommer inte att nöja oss här, vi ska göra något speciellt. Vi ska applicera denna strategi på de aktier som ofta har en lägre volatilitet än index.

Alltså de aktier som enligt teorin borde anses som mindre riskfyllda. 

Men Calle, ska vi verkligen göra det? Om vi håller på med Swingtrading är det ju en fördel att aktien är volatil, då får vi ju ofta med oss en större edge? 

Förutom detta är det inte så att enligt teorin är relationen mellan risk och avkastning positiv. Det vill säga att mer risk leder till större avkastning, alltså mer riskfyllda aktier borde leda till högre avkastning. Är det då inte dumt att applicera strategin på mindre ”riskfyllda” aktier?

Svaret på dessa frågor är ja och nej, ofta är det så att inom Swingtrading är det en edge i sig att aktien är volatil. Vi kommer dock kräva en viss volatilitet i aktien i och med kravet på Bollinger Band Width, men det är på aktier som oftast inte är volatila. Därav valde jag att strategin skulle få namnet the Unusual Suspects eftersom de är kanske inte de aktier vi annars hade valt.

Sen är det så att verkligheten inte alltid är som i teoriböckerna. Det är inte alltid så att mer risk leder till större avkastning och ibland, som vi kan se i detta inlägg, leder mindre ”risk” till en bättre avkastning.

Innan vi går in på strategin tar vi oss en titt på Relative Strength Index, Bollinger Band Width och Beta-värdet. Kan du allt om dessa indikatorer kan du med gott samvete hoppa över den delen och gå direkt till strategin.

Betavärde

Betavärdet visar hur ett instrument, eller aktie, rör sig i relation till förändringen i ett jämförelseindex, för svenska aktier brukar detta vara OMXS30. Uträkningen för Betavärdet är aningen komplicerad men består av att du tittar på avkastningen för aktien och jämförelseindexet. Därefter dividerar kovariansen för avkastningen mellan aktien och jämförelseindexet med variansen för jämförelseindexet.

Kovariansen beskriver hur aktiens avkastning är relativt till jämförelseindexets. Medans variansen tittar på hur jämförelseindexets avkastning rör sig i relation till dess egna medelvärde.

Om du vill få reda på mer om dessa uträkningar kan du titta här, här finns en beskrivning och hur du kan räkna ut det i Excel.

Betavärdet används oftast som ett sätt för investerare att förstå hur en aktie rör sig relativt till marknaden och hur volatil den är jämfört med marknaden, det vill säga hur riskfylld den är. I vårt fall kommer vi att titta på hur volatila och hur aktien rör sig i relation till OMXS30.

Betavärdet används alltså som ett sätt att plocka ut aktier som är mindre volatila och på så sätt försöka minska risken i en portfölj. Detta är dock endast teoretiskt och det fungerar inte alltid så i verkligheten. Här kommer en liten förklaring på hur aktier brukar bete sig beroende på Betavärdet:

  • Betavärdet under 0 – detta innebär att aktien rör sig oftast i motsatt riktning som jämförelseindexet.
  • Betavärdet är 0 – detta innebär att oberoende av hur marknaden rör sig så kommer värdet på tillgången att förbli. Kontanter har i princip ett betavärde på 0, då de oftast inte påverkas av marknadens rörelser.
  • Betavärde mellan 0 och 1 – om en aktie har ett betavärde mellan 0 och 1 innebär det att aktien är mindre volatil än jämförelseindexet.
  • Betavärde som är 1 – detta innebär att aktien rör sig i princip på samma sätt som jämförelseindexet.
  • Betavärde över 1 – detta betyder att aktien är mer volatil än jämförelseindexet.

Relative Strength Index – RSI

RSI är en momentum oscillator som rör sig mellan 0 och 100. Indikatorn kan användas för att peka ut potentiella trendvändningar men även som en indikator för att visa överköpta/översålda lägen vid jämviktspendling.

RSI indikatorn är en väldigt intressant indikator då den kan användas för att fånga olika beteende på aktiemarknaden. Beroende på vilket periodvärde man väljer för indikatorn kan indikatorn fånga jämviktspendling såväl som momentum.

Relative Strength Index är ett något missvisande namn då det kan få en att tro att indikatorn jämför värdet på den aktuella aktien jämfört med en annan aktie. Så är inte fallet utan indikatorn jämför istället aktiens egna kursökningar jämfört med deras kursminskningar.

RSI visar alltså hur kraftigt eller med vilken hastighet som en aktie har stigit jämfört med hur den har sjunkit. En aktie kan alltså fortsätta stiga i värde men inte med samma kraft som innan, då kommer RSI indikatorn att visa det med ett lägre värde på RSI än tidigare. Detta kan då vara en indikation på att aktien är på väg att göra en trendvändning.

Vill du se hur RSI beräknas kan du kolla in min lite längre artikel om RSI – en inblick i indikatorn och dess användningsområden.

RSI(14) indikator

RSI(2)

Att ställa in RSI indikatorn på ett periodvärde på två kan vara ett bra hjälpmedel för att få indikationer om när en aktie eller index är på väg att jämviktspendla.

Dock är det så att indikatorn fungerar bättre och sämre i vissa situationer och det är just det vi skall försöka skapa att strategi kring. Vi skall försöka utnyttja de situationer då indikatorn fungerar som bäst och då ta affärer.

Bollinger Band Width

Indikatorn bollinger bands används för att räkna ut Bollinger Band Width (BBW). Bollinger bands är uppbyggd på följande sätt med ett glidande medelvärde i mitten med en övre och en undre priskanal. De olika priskanalerna representerar standardavvikelsen från instrumentets glidande medelvärde. Om du vill lära dig mer om Bollinger Bands kan du lösa mitt utmärkta inlägg om ämnet här.

Den vanligaste inställningen är ett glidande medelvärde på 20 perioder, MA20, och den övre pris kanalen är 2 standardavvikelser över MA20 och den undre pris kanalen är 2 standardavvikelser under MA20. Det är även dessa inställningar jag använder mig utav.

För att beräkna BBW gör man följande:

((Övre priskanalen – Undre priskanalen) / MA20) * 100

Strategin

Som jag skrev innan tar vi en relativt vanlig och simpel jämviktspendlande strategi och applicerar den på aktier som uppfyller vissa krav när det kommer till Betavärdet. Men om vi börjar att presentera den jämviktspendlande strategin så bygger den på RSI(2).

Vi kommer att kräva att RSI(2) ligger under 5 medans att bredden på bollinger banden (BBW) ligger över 10. Detta brukar oftast ge relativt bra köpsignaler. 

Nu ville vi ju endast applicera strategin på de aktier som just nu har en lite högre volatilitet men som oftast är lite mindre volatila jämfört med OMXS30. Det vi kommer att göra är att skapa oss en indikator som först räknar ut Betavärdet för de 36 senaste dagarna (36 eftersom detta var standard i Hitta Kursvinnare).

Därefter kommer vi att applicera ett 66 perioders glidande medelvärde på Betavärdet. 66 perioder då detta är ungefär tre månader. Om detta medelvärde ligger under 0.5 anser jag att aktien har tillräckligt låg volatilitet jämfört med OMXS30.

Exiten för strategin kommer bestå av att vi stänger vår position när aktien har stängt över sitt fem dagars glidande medelvärde (MA5).

Detta gör att strategin ser ut på följande vis:

Entry:
RSI(2) under 5
BBW över 10
Betavärdet MA66 under 0.5

Exit:
Stängning över MA5

Bild som visar en aktie som stundtals är Betavärde MA66 under 0.5

Studien

Jag har valt att ha med 88 aktier från Large Cap och Mid Cap. De aktier jag har valt att ha med finner du i listan nedan. Studien är gjord i Hitta Kursvinnare.

Värt att nämna är att jag inte tagit hänsyn till Survivorship bias vilket gör att resultatet av studien möjligtvis är något överskattad.

Data

Studien sträcker sig från år 2010-01-01 till 2020-02-13 och de aktier som jag har valt att titta på är:

AAK
ABB Ltd
Ahlström-Munksjö
Alfa Laval
Autoliv SDB
Arjo
AstraZeneca
Assa Abloy B
Atlas Copco A
Atrium Ljungberg
Attendo
Avanza Bank-Holding
Axfood
Balder B
Betsson B
Billerudkorsnäs
Boliden
Bonava B
Bravida Holding
Castellum
Collector
Dometic Group
Elekta B
Electrolux B
Ericsson B
Essity B
Evolution Gaming Group
Fabege
Getinge B
Hexagon B
Hennes & Mauritz B
Hemfosa Fastigheter
Holmen B
Hexpol B
Hufvudstaden A
Husqvarna B
ICA Gruppen
Indutrade
Intrum
Investor B
JM
Kindred Group SDB
Kinnevik B
Klövern B
Kungsleden
Latour B
LeoVegas
Lifco B
Loomis B
Lundberg B
Lundin Mining
Lundin Petroleum
Millicom
MTG B
Munters Group AB
NCC B
Nordea Bank Abp
NetEnt B
Nibe B
Nobia
Pandox B
Peab B
Ratos B
Resurs Holding
Sandvik
SCA B
SEB A
Securitas B
Sv. Handelsbanken A
Skanska B
SKF B
SSAB A
Stora Enso R
Swedbank A
Swedish Match
Sweco B
SOBI
Tele2 B
Telia Company
Thule Group
Tieto
Trelleborg B
Wallenstam B
Wihlborgs Fastigheter
Volvo B
ÅF Pöyry B

Resultat 

 MA5
Snittavkastning1.12%
Hitratio73.80%
AvgProf./bar0.30%
Antal affärer393
Bild på affärer i en aktie som uppfyller våra kriterier.

Sammanfattning

Vi har alltså fått fram en strategi som har en relativt hög avkastning trots att strategin är applicerad på de aktier som brukar ha en lägre volatilitet, enligt teorin de mindre ”riskfyllda”. Snittavkastningen ligger på 1.12% per affär och sannolikheten för en vinstaffär är 74%.

Vi får inte så många affärer per år, men de affärer vi får är av bra kvalité. Jämför vi då detta med att vi inte har något kriterium för Betavärdet får vi följande resultat.

 MA5
Snittavkastning0.79%
Hitratio70.60%
AvgProf./bar0.20%
Antal affärer3073

Som vi kan se är snittavksnignen och hitration bättre för vår strategi. Snittavkastningen är drygt 40% bättre, vilket är en väldigt stor ökning. Som vi kan se förlorar vi dock en hel del affärer genom att endast titta på de lågvolatila aktierna.

Men hur blir det då om vi endast applicerar vår strategi på de aktier som oftast har en större volatilitet än OMXS30.

 MA5
Snittavkastning0.72%
Hitratio69.20%
AvgProf./bar0.18%
Antal affärer402

I detta test tittade jag på de aktier som hade ett Betavärde på över 1.3, detta eftersom jag då fick ungefär lika många affärer som när Betavärdet var under 0.5. Som vi kan se är snittavkastningen och hitration sämre.

I detta fall har vi alltså gått emot teorin och lyckats att skapa oss en högre avkastning med mindre “risk”.

Hoppas du har funnit detta inlägg intressant och att det fungerar som inspiration till dig att utforska jämviktspendling och Betavärdet. Har du några frågor eller funderingar kan du alltid skicka till mig på mejl eller genom vår chat. 

Kom ihåg att dessa studier är gjorda på historisk data och det finns inga garantier på att strategin kommer att fortsätta prestera på ett likartat sätt.

Syftet med denna webbplats är att bidra med information och ge min allmänna syn på börsen, index, valutor och råvaror. Det är inte meningen att informationen ensamt ska utgöra underlag eller ses som uppmaningar för köp- och säljbeslut. Informationen är min personliga syn och även om jag anser att de källor och metoder jag använder är tillräckligt tillförlitliga. Nineambell tar inget ansvar för eventuella brister i källmaterialet eller tillförlitligheten i det som erhålls i samband med utnyttjandet utav denna sida. Handel med finansiella instrument innebär alltid en risk. Nineambell svarar inte för eventuella förluster uppkomna genom investeringsbeslut baserade på information från denna webbplats.

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Dan

    Hej! hur valdes aktierna ut? detta påverkar väldigt mkt

    1. Carl Ekberg

      Tjena, du ser vilka 88 aktier som jag har valt, de är aktier som har varit eller är på Large Cap, och som enligt mig har tillräckligt mycket omsättning. Därefter väljs ju några aktier ut med kriterier på Beta. Var det detta du menade?

      1. Dan

        Ja absolut, det är ju lätt att välja aktier ”som funkat” och så har man istället för att skruva på parametrarna så att de passar datan, skruvat på datan så att de passar parametrarna. Jag tror ju också att man skall välja det som funkar i det stora hela, men om man går och in väljer för mycket i detalj på de som ger bra resultat så påverkar man utfallet väldigt mycket så därav denna fråga 🙂

        1. Carl Ekberg

          Absolut, jag håller verkligen med dig, jag försöker att inte optimera mina strategier. Jag väljer saker som jag anser vara logiska och så kör jag på det. Jag försöker aldrig optimera ett visst värde för att få ett bättre resultat. Om vi tar denna strategi valde jag t.ex. Betavärdena 0.5 och 1.5 eftersom jag ansåg att det var logiskt.

          När det kommer till de aktier jag testar på kör jag alltid samma, antingen de 88 Large- och Mid Cap aktierna eller listan med OMXS30 aktier. Jag väljer t.ex. aldrig bort de aktier som presterat dåligt. Förutom det tror jag att jag nämner att jag inte tagit hänsyn till Survivorship bias vilket gör att resultatet troligtvis är lite överskattat.

Lämna ett svar