You are currently viewing Vinstvarning och omvänd vinstvarning

Vinstvarning och omvänd vinstvarning

Första gången jag hörde att ett bolag vinstvarnade tänkte jag att detta lät som något väldigt positivt. Till min besvikelse var så inte fallet och en vinstvarning är något de flesta investerade inte vill vara med om.

Företag som är börsnoterade är skyldiga att gå ut med ett meddelande till marknaden om dess resultat för en viss period avviker kraftigt från de förväntade resultatet. Detta meddelande är en så kallad vinstvarning. Bolaget meddelar alltså att de inte kommer att nå sina prognostiserade resultat.

Det vill säga att om ett företags vinst är betydligt lägre än det förväntade eller att förlusten är betydligt större än de förväntade måste företag meddela marknaden om detta.

Eftersom att denna nya information räknas som insiderinformation måste bolagen underrätta marknaden och kan inte välja vilka personer som ska få ta del av denna nya information. Detta är regler som finns i det regelverk som Nasdaq Stockholm har för sina emittenter. Detta resulterar då att alla på marknaden ska få ta del av denna information samtidigt och analytiker eller stor ägare ska inte ha tillgänglighet till denna information tidigare an någon annan.

Vinstvarningar är också speciella eftersom de publiceras oväntat och är oannonserade. Detta element av överraskning orsakar oftast stora rörelser. Nedan finner du t.ex. ett citat från Privata Affärer tidigare i år om Global Gaming som kom ut med en vinstvarning. (Källa)

Global Gaming redovisar preliminära siffror för det första kvartalet och drar tillbaka ett tidigare förslag om en utdelning om 3 kr per aktie. På börsen rasade aktien nästan 40 procent under första halvtimmen.

Privata Affärer

När måste ett bolag vinstvarna

Enligt Nasdaqs regler måste bolag skicka ut kurspåverkande information omedelbart. När det kommer till vinstvarningar ska de skickas ut när det är klart att resultatet kommer att kraftigt avvika från det förväntade. 

Detta brukar vara ungefär 1-3 veckor innan det planerade rapportdatumet för perioden. Det är en fin balansgång hur långt innan ett bolag kan släppa en vinstvarning, detta eftersom det får inte ligga för tätt inpå den riktiga rapporten men heller inte for långt ifrån för att kunna redovisa en rättvis bild om hur resultatet kommer att avvika från det förväntade resultatet för perioden.

Hur mycket resultatet måste avvika för att ett bolag ska gå ut med en vinstvarning är något diffust och något som bolagen själv kan bestämma lite över. Det finns alltså inga specifika siffror eller någon procentsats som säger att ”avviker resultatet med X” så måste bolaget gå ut med en vinstvarning.

Många regler som hanterar vinstvarningar är ofta tolkningsfrågor vilket leder till att bolag agerar på olika sätt. En formulering som Nasdaq t.ex. använder sig utav i sina regelverk är “på ett väsentligt sätt från vad som rimligen kan förväntas” vilket lämnar utrymme till företag att själva tolka hur de bör agera.

Dock krävs det att om ledningen anser att marknaden har för högt ställda förväntningar på resultatet ska bolaget meddela marknaden om resultatet blir lägre än vad marknaden förväntar sig. (Källa)

Detta kan tyckas vara lite underligt och har väckt många misstankar om att bolag försöker undvika att gå ut med vinstvarningar. Detta eftersom vinstvarning ofta påverkar bolaget väldigt negativt.

Hur brukar en vinstvarning vara utformad

Även här lämnar Nasdaqs regelverk en del utrymme till flexibilitet för bolagen om hur de ska utforma sina vinstvarningar.

Beroende på bolag och situation kan vinstvarningar se väldigt olika ut, vissa är väldigt korta och innehåller i princip bara en kort förklaring med den nya informationen medans andra kan innehålla långa förklaringar till det försämrade resultatet.

Det finns alltså inte heller här några fasta regler för hur en vinstvarning måste vara utformad utan mycket är tolkningsfrågor vilket då leder till att vinstvarningar skiljer sig från bolag till bolag.

Bolag som inte har någon bra förklaring till varför de inte lever upp till förväntningarna kan fördelaktigt vis välja att dela med sig av så lite information som möjligt medans bolag som har en bra förklaring kan välja att förklara hela situationen lite mer ingående.

Det har visat sig i studier att beroende på hur vinstvarningar är utformad kommer det att påverka aktiepriset olika (Bulkley & Herrerias 2005; Daniel, Hirshleifer & Subrahmanyam 1998; Milgrom 1981)

Det är dock fortfarande viktigt för bolaget att redovisa på ett sådant sätt att de inte mister förtroendet från sina investerare. En av riskerna med att investerarna mister förtroende och börjar misstänka att bolaget undanhåller information är att de väljer att tro på det mest skeptiska scenariot för vinstvarningen eller rapporten, vilket i sin tur kan leda till att de säljer sina innehav.

Vad brukar hända dagen då ett bolag vinstvarnar

Det som oftast händer när ett bolag vinstvarnar är att aktiekursen minskar, detta just eftersom att det förväntade resultatet är sämre vilket leder till att marknaden värderar bolaget till ett lägre pris.

Men hur mycket brukar bolag minska med på vinstvarningsdagen. Lite beroende på land och när vinstvarningen är ser resultaten lite olika ut, men ofta minskar bolaget med minst 10%. Nedan kommer en sammanställning från lite olika studier på ämnet.

FörfattareÅrMarknadAvvikelseavkastning
Alves et al.1997 – 2007Europa-10,89%
Bulkley & Herrerias1998 – 2000USA-12,78%
Church & Donker2000 – 2002Nederländerna-6,12%
Collett1995 – 2001Storbritannien-15,10%
Cox et al.1995 – 2012USA-13,38%
Jackson & Madura1998 – 2000USA-14,72%
Spohr2005 – 2011Norden-6,10%

(Källa)

Som vi kan se är ofta reaktionen stor men det ser ut som att den negativa reaktionen är betydligt mindre i Norden än i övriga länder. 

Frågan är då hur det ser ut i Sverige. I en studie där författarna tittade på alla vinstvarningar på den svenska marknaden sen 2008 till november 2017 kom de fram till att bolagen hade en genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -11,30% (Kalla)

[bctt tweet="I en studie där författarna tittade på alla vinstvarningar på den svenska marknaden sen 2008 till november 2017 kom de fram till att bolagen hade en genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -11,30%."]

Det vi kan se är att den svenska marknaden reagerar starkare på vinstvarningar än övriga norden men mindre än när det sker på t.ex. den amerikanska marknaden.

Det är även så att det har visat sig i tidigare studier att bolagen även har en tendens att sjunka efter men även innan en vinstvarning.

Effekten av en vinstvarning innan dagen då vinstvarningen ges ut

Trots att det finns strikta regler på att bolag måste meddela kursdrivande information till hela marknaden och inte kan välja att dela med sig av den till endast specifika aktörer, finns det trots detta misstankar om att detta faktiskt sker.

I tidigare studier om vinstvarningar har författarna kommit fram till belägg för att det sker informationsläckage innan en vinstvarning har blivit publicerad till marknaden.

Även i studier från Church & Donker (2010) och Bulkley & Herrerias (2005) har man upptäckt att aktier har en tendens till att sjunka i perioden innan en vinstvarning. Nedan finns en sammanställning från studierna vad de kom fram till för resultat för aktiepriset innan en vinstvarning har blivit publicerad.

FörfattareÅrMarknadObserverad periodResultat
Jackson & Madura2003USADag -10 till -1-3,53%
Bulkley & Herrerias2005USADag -5-0,61%
Bulkley & Herrerias2005USADag -4-0,65%
Bulkley & Herrerias2005USADag -3-0,81%
Bulkley & Herrerias2005USADag -2-0,98%
Bulkley & Herrerias2005USADag -1-1,23%
Jackson & Madura2007USADag -10 till -1-2,55%
Church & Donker2010NederländernaDag -20 till -1-1,89%

(Källa)

Det vi kan se är att alla studier kommer fram till att den genomsnittliga avkastningen innan en vinstvarning är negativ. Dessa resultat anser jag vara superintressanta. Dessa resultat kan bero på att information läcker ut innan vinstvarningen publiceras men kan även bero på att bolag som ger ut vinstvarningar går dåligt och att detta redan speglas av i aktiepriset.

Dessa studier har endast tittar på utländska marknader, frågan är då hur det ser ut på den svenska.

I en studie av Ytterberg och Naski (2016) kom man fram till att aktierna har en genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -2,33% från 10 dagar innan vinstvarningen fram till dagen innan vinstvarningen publicerades. 

Så även på den svenska marknaden ser det ut som att vinstvarningar har en negativ effekt på aktiepriset redan innan vinstvarningen har blivit publicerad.

Effekt på aktiepriset efter vinstvarningen

Eftersom vinstvarningar har sådan stor effekt på vinstvarningsdagen men även innan vinstvarningen har blivit publicerad är det även troligt att det kommer ha en effekt efter vinstvarningsdagen. Det finns många studier som styrker just detta, att vi kan se en abnormal avkastning efter det att en vinstvarning har presenterats.

Nedan följer en sammanställning på några studier och deras resultat.

Författare År Marknad Observerad period Resultat
Jackson & Madura 2003 USA Dag 1-5 −4,58%
Jackson & Madura 2003 USA Dag 11-60 1,49%
Collett 2004 Storbritannien Dag 1 1,30%
Bulkley & Herrerias 2005 USA Dag 1 −8,53%
Bulkley & Herrerias 2005 USA 3 Månader Negativ
Spohr 2014 Norden Dag 1 -1,00%
Spohr 2014 Norden Dag 2 -0,50%
Spohr 2014 Norden Dag 3 -0,12%
Spohr 2014 Norden Dag 4 -0,37%

Som du kan se kommer alla studier fram till att även efter en vinstvarning har blivit publicerad fortsätter marknaden att sjunka. En anledning till detta är att anpassningen till ny information på aktiemarknaden är inte direkt. 

Detta kan liknas vid den effekt som uppstår vid rapporter. Denna effekt heter Post Earnings Announcement drift och går ut på att de aktier som har levererat en väldigt bra rapport fortsätter ofta att stiga de kommande månaderna medans bolag som levererar sämre rapporter tenderar att fortsätta sjunka.

Om du vill läsa mer om denna effekt och den svenska versionen av denna effekt har jag skrivit en lite längre text i ett inlägg som du finner här. 

Studierna kommer fram till att effekten är som störst de närmsta dagarna efter en rapport. 

Jackson & Madura kom dock fram till en väldigt intressant slutsats i deras studier om vad som händer på en lite längre sikt efter en vinstvarning.

Det de kom fram till är att bolagen ofta har en tendens till att återhämta sig efter en vinstvarning och avkastningen från 11 dagar efter en vinstvarning fram till 60 dagar senare är positiv och låg på i snitt 1,49%. Detta kan i sin tur bero på att många investerare anser att bolaget har sjunkit för mycket och passar på att köpa till ett lägre pris.

Men hur ser denna effekt ut på den svenska marknaden. I en studie gjord av Ytterberg och Naski (2016) kom de fram till att bolagen har en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -0,63% från dag 2 till 5 efter vinstvarningen. De kom dock även fram till att efter 5 dagar har aktien en liten tendens till att återhämta sig och den genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning är endast -0,19%. Dock är dessa tester inte statistiskt signifikanta och kan inte riktigt styrka de tidigare studierna på ämnet.

Hur ofta vinstvarnar bolag på den svenska marknaden

Som du kanske har förstått vid det här laget har reglerna kring vinstvarningar något diffusa vilket kan leda till att bolag som borde ha gjort inte vinstvarning inte har gjort det. Trots detta kommer det en hel del vinstvarningar varje år.

Här finns en lista på de vinstvarningar som har skett sedan 2008.

År2008200920102011201220132014201520162017Totalt
Antal vinstvarningar2286131481061014111

(Källa)

Effekten av bolagets storlek på vinstvarningens effekt

Även tidigare studier har kommit fram till att bolagets storlek har betydelse för hur stor effekten av en vinstvarning kommer vara. Studierna kom fram till att effekten ofta är större i mindre bolag jämfört med stora bolag. 

Detta kan förklaras genom att större bolag ofta har fler ögon på sig. Det vill saga att fler analytiker bevakar bolaget vilket kan leda till att överraskningsmomentet av en vinstvarning blir mindre. Det är även så att insynen i bolaget ofta är större i de stora bolagen vilket också leder till en större transparens.

Det är även så att ofta är de största rörelserna på marknaden ett resultat av något som marknaden inte förväntade sig, när många personer blir fångade och överraskade agerar de i panik och tar inte rationella ekonomiska beslut. 

Collet i sin studie kom fram till att små bolag gick ned ungefär -18%, medelstora bolag gick ned ungefär -9% och stora bolag gick endast ned ungefär -3%. Detta är en väsentlig skillnad och kan vara en viktig insikt att ha. 

I en studie gjord av Adielsson och Bäfver (2016) kom de fram till att det inte fanns någon större skillnad mellan större och mindre bolag på den svenska marknaden.

Effekten av flera vinstvarningar för ett och samma bolag

När det kommer till frågan om bolag som mer frekvent kommer ut med vinstvarningar går ner mer än de bolag som mer sällan vinstvarnar säger studierna på ämnet lite olika saker.

Vissa studier kommer fram till att bolag som mer frekvent vinstvarnar far en mindre aktiepris påverkan av de bolag som sällan vinstvarnar.

Det finns dock även studier som tyder på att marknaden reagerar kraftigare när bolag mer frekvent kommer ut med vinstvarningar. 

Jag personlig tycka och upplever att så är även fallet på den svenska marknaden.

Omvänd vinstvarning

En omvänd vinstvarning är själva motsatsen till en vinstvarning och sker när ett bolags resultat är mycket bättre än förväntat. Likt när resultatet är mycket sämre än förväntat måste även bolag meddela när deras resultat kommer att bli mycket bättre än det prognostiserade.

Omvända vinstvarningar tas nästan alltid emot väldigt positivt och priset stiger på den omvända vinstvarningsdagen. Detta då eftersom bolaget kommer göra ett bättre resultat än förväntat och aktörer är villiga betala mer för bolaget idag än de gjorde igår.

Syftet med denna webbplats är att bidra med information och ge min allmänna syn på börsen, index, valutor och råvaror. Det är inte meningen att informationen ensamt ska utgöra underlag eller ses som uppmaningar för köp- och säljbeslut. Informationen är min personliga syn och även om jag anser att de källor och metoder jag använder är tillräckligt tillförlitliga. Nineambell tar inget ansvar för eventuella brister i källmaterialet eller tillförlitligheten i det som erhålls i samband med utnyttjandet utav denna sida. Handel med finansiella instrument innebär alltid en risk. Nineambell svarar inte för eventuella förluster uppkomna genom investeringsbeslut baserade på information från denna webbplats.

Detta inlägg har en kommentar

Lämna ett svar